Jag kan inte vara mer än mig själv.

Hej! Vilken mysig blogg du har :) Jag såg på ett par bilder att du har ett ärr på din mage. Hur kommer det sig? Det kanske är ett känsligt ämne och inget du vill berätta om. Det förstår jag helt och fullt, jag har själv ett ärr på min mage. Men jag kunde inte låta bli att bli lite nyfiken :) Kram på dig och ha det gott!
 
Svar: Eftersom att jag lovade mig själv för några sommrar sedan att försöka acceptera mig själv mer och speciellt över min "stora, stora" hemlighet, så jag ska försöka på mig detta. Dock blev jag väldigt chockad när jag såg denna frågan, haha har aldrig tänkt mig att få den. Men det är inte konstigt att den kom för jag döljer inte ärret lika mycket som förr. 
 
Men till frågan! Hur det kommer sig att jag har ett ärr på magen? Jo jag har har opererat mig några gånger när jag var mindre. Det var kanske runt 9-10 års åldern p.g.a min leversjukdom. Sen dess har jag alltid haft svårt att gå i korta magtröjor och bikinis på stranden (det jag älskar). Men jag försöker och försöker för varför ska något stoppa mig när jag gillar det? Och att jag har en leversjukdom det kan många säkert inte tro. Men jag tar mediciner varje dag, går på kontroller 1-2 gånger om året och tar massor av blodprov hela tiden känns det som.
 
Om det är känsligt ämne? Måste säga nej, men om ni skulle frågat mig för ca. 2 år sedan så ja. Jag skulle gråtit just nu om någon frågade mig något om ärret, och jag skulle bara vilja försvinna. Men idag pratar jag om det till alla som undrar och är så öppen som det bara går. Jag menar även om det var tuffa år så måste jag ju välja mellan att leva lycklig eller olycklig. Så jag bestämde mig att jag kan vara lycklig med min sjukdom och med mitt ärr. Såklart så tar det massa tid, men bara du veta att du vill kämpa för det så är det värt.
 
Ja som ni säkert förstår så är denna delen av mitt liv väldigt dolt, men om ni har något på hjärtat så bara fråga.
Och att det finns människor med ärr som faktiskt vågar stå för det och bara skiner av fabuloushet, snälla ni är guld värda. Varenda en!
 
Dela gärna med er om du har ett ärr och berätta vad som hänt, jag skulle gärna vilja höra mer!
puss
leversjukdom | |
#1 - - Fredrikapåvinden:

Jag har också ärr på magen. Ett ganska stort ärr som jag fick efter en tarmoperation för tre år sedan. Ibörjan kände jag också att jag inte ville visa det och jag tyckte det kändes jobbigt när andra såg det och frågade om det. Jag tyckte att det kändes superjobbigt verkligen. Men nu för tiden bryr jag mig inte så mycket utan tycker att det på nått sätt hör dit till magen. Det bekommer mig inte om det syns. Men det är ändå lite skönt att höra om andra unga som också har såna lite större ärr. Skönt att veta att en inte är så ensam om det. Kram på dig! <3

Svar: Ååh asså tack för att du vill ta del av din berättelse och jag är glad att du vågar stå för vem du är. Asså att du inte bryr dig knappt del är ett under, jag försöker verkligen att våga mer...men såklart det kan ju vara jobbigt. Du är bäst!! Puss<3
Ellen Flakk

#2 - - Annie Carlsson :

Måste bara säga det att även om jag bara träffat dig en gång och knappt känner dig blir jag jätte stolt över att du vågar berätta detta! Det är ändå något som du levt med så länge och förstår att det måste ha vart jobbigt för dig men jag tycker du inte ska se på dem som något sorgligt utan snarare som ett bevis på att du är en riktig krigare!

Stora kramar från mig

Svar: Ååh fina du!! Tackar en massor och kärlek till dig<33
Ellen Flakk

#3 - - Annie Carlsson :

Måste bara förklara att jag råkade länk till min gamla blogg i förra komentaren haha! Hoppas inte du gick in och kollade... ;)

Kram!

Svar: Hahaha ahaa nae det är lugnt!!<3 kramis
Ellen Flakk

Upp